Efter regn kommer alltid sol

24/9-4/10

Vi lämnade Cres efter första lugna natten och jag trodde väl att det skulle vara lugnt i gattet där man tar sig ut, men så fel jag hade, hela havet stormar,
fast det varade bara en kort stund och efter 30 minuter började det lugna sig när vi vände upp så vi fick vinden med oss.
Efter sju dagar på samma ställe så är man lite ivrig att komma iväg, när vi väl rundade Lošinj så har man svårt att fatta att det över huvudet tagit har varit blåsigt.

Underbart väder ingen vind så det är motorn som får jobba. Vi har kört motorn varannan dag på bojfältet för att ladda batterierna men det är gott att få ladda ordentligt nu. Dom två första bojfälten som  vi hade riktat in oss på såg så tråkiga ut och alldeles för tidigt på dagen, så vi fortsatte att puttra på norrut till en stor bukt där vi ankrade när vi gick ner för 6 år sedan, Artaturi.
Där blev vi kvar i två dagar bara för att det var så vackert och helt underbart vatten.
Vi ankrade på 8,6 meters djup och man kunde se hur ankaret hade grävt ner sig från båten, inte så illa.

Vi gick direkt från Artaturi över till Istrien, vi väntade till kl 11 för att få lugn överfart, den lilla vind skulle komma rakt framifrån, det blev inte riktigt så lugnt som väderprognosen hade lovat men det var helt ok.

Vi kom fram till Soline, ett bojfält strax söder om Pula. 

Kul att se hur vissa båtar roar sig, en båt som satt fast i en boj körde runt runt bojen för motor som en karusell, en annan körde full back efter att dom lagt fast i bojen för att vara säkra på att dom satt fast ordentligt. Samma båt var uppe när det fortfarande var mörkt på morgonen och övade tillläggning vid boj i mörker.

Vi valde att lägga oss på ett bojfält istället för att gå in i hamnen

Nästa morgon lämnade vi bojfältet för vidare färd till Novograd, samma fina väder och vind rakt framifrån. En trevlig liten stad.

Nästa etapp bara 10 nm till Umag, samma som vanligt, fint väder runt 28 grader vind rakt framifrån, även här tog vi en boj.
Förra gången vi var här, när vi på väg söderut så upplevde vi Umag som trist, då låg vi i marinan och där är det verkligen trist men i bukten inte alls så illa, där finns bojar och stadskajen.

Nästa morgon, sista etappen på vår resa här i medelhavet, 15 nm till Koper, samma väder som vi haft de senaste dagarna.
Vi kom till Koper vid 12.30 tiden, fick lägga oss på piren, där det får plats bara en båt. Hela hamnen är pytteliten och en sådan aktivitet hela tiden.

På piren kunde man bada direkt från båten, verkligen en fördel när det är så varmt. Stadens fina badplats ligger precis vid hamnens öppning och deras bojavgränsning
bara en meter från båten.


Vi fick ligga på piren fram tills vi skulle masta av och det gjorde vi på tisdagen men på söndagen började vi att förbereda båten för transport, vi tog ner rullfocken, måndagen tog vi ner storseglet  samt alla andra grejor på däck, börja packa våra saker, vissa saker åker med båten till Sverige men vissa saker tar vi i bilen.

Vi hade ju stora bekymmer hur vi skulle få vår bil hit upp till Koper, men det blev en alldeles utmärkt lösning på det problemet.
Våra svenska vänner i Olive Island Marina skulle åka tillbaka till Sverige och det gjorde dom redan den 25/9 och då tog dom med sig vår bil, så vår bil har väntat på oss nästan en hel vecka här i Koper.

Här i hamnen kan man välja hur mycket man vill betala för avmastning, hela tjänsten kostar 660 Euro ca 7500 skr men vi vill bara ha hjälp med själva avmastningen dvs kranen, sedan fick vi klä av masten själva och fixa med vant m.m. då betalade vi bara 100 Euro. 

Det går åt mycket vatten hela tiden när vi jobbar, för här är det så varmt.

Imorgon kommer vår transportföretag KLU-S och skall lasta bilen och påbörja resan hem till Sverige.

Själva skall vi åka till Toscana och ha semester och dricka vin.  

Första etappen hemåt

16/9 – 23/9

Strålande sol , ingen vind precis nästan som vanligt lämnade vi hamnen, vi har två veckor innan vi skall komma till Koper hamn, dvs den 1/10
och lastning på lastbil sker den 5 eller 6/10.

Visst kändes det konstigt att lämna hamnen, Kroatiens finaste hamn men efter 6 år så puttrade vi ut klockan 9 på morgonen. 

På kvällen innan så hann vi säga bye bye till nästan alla i hamnen som var där. Stefan kom ut med en flaska whisky och några glas för kapten skall ju ha en sup innan resan vi kvinnor fick likör inte illa det heller.

Vi gick upp till Molat, den djupa S-viken, där låg redan Eva och Jan-Olof sedan några dagar. En underbar dag med massor av bad och rengöring av båten.

Efter  Molat gick vi till Olib för vi ville ju komma iväg i det fina vädret, 2 nätter låg vi för ankare riktigt skönt men vad skall vi ta vägen nu, väderprognoserna säger Jugo (hård SO vind) i några dagar med regn och åska och direkt efter Bora (hård NO vind) upp till 16 m/s

Vi vill inte gå över till Istrien vid dåligt väder eftersom Jan mår som han gör med sitt ljumskbråck. Han skall opereras när vi kommer hem men han skall hålla hela vägen. Vi gick upp till Cres och hittar en fantastisk vik som i princip skyddar mot alla vindar och bestämmer oss för att vi stannar tills det blir bättre väder.

Nu har vi legat här i 4 dagar och i natt skall det börja blåsa Bora så vi blir nog kvar ett antal dagar till.

Vårt mål är norrut

29/8-11/9

I solnedgången lämnade vi Sverige  och när vi åkte på färjan i Trelleborg så var det mörkt. Färjan lämnar hamn en 22.55 så det gäller att fort hitta
John Blund så att man får sin skönhetssömn innan högtalaren går på kl 05.00 och talar om att om en timme så angör vi hamn.
Vi somnade om och fick 40 minuters sömn till innan vår väckarklocka ringde. Båten angör hamn ca. 06.10 och innan dess så öppnar dom inte dörrarna
till bildäck så vi hade gott om tid. 

Som vanligt så har vi lite att uträtta i Rostock innan vi åker vidare. Calles öppnar redan kl. 06.30 så numera åker vi först till dom och köper alkohol,
känns sådär att hänga på låset för att köpa alkohol, vad skall dom tro? 
När öl, rödvin och gin är inköpt så åker vi vidare till Lidl för att köpa mousserande vin och frukostmat, precis som vanligt fast i omvänd ordning.

Strax efter 7 sätter vi kurs mot Regensburg i Bayern men bara några mil söder om Rostock stannar vi på en Parkplats för att inta vår frukost.

Färden går riktigt bra och vi kommer fram till hotellet Zum Zacherwirt i Hengersberg vid  17-tiden, efter ett antal stopp.


Hotellet var bra, bara 5 rum och hade en bra restaurang. Efter en bastant frukost så är det åter motorvägen som gäller och 78 mil senare kommer vi till Zadar. 
Vi missar precis 16.30 färjan men det visste vi om eftersom vi körde lugnt och säkert hela vägen. Vi passade på att tanka och sen blev det en kaffe vid kajen
i Gazenica och invänta vår färja. Inte helt fel att sitta och njuta i solen i ca. 23 graders värme.

Väl framme i hamnen har vi blivit lovade middag av Eva och Jan-Olof och vi skulle göra Skagenrullar till förrätt. Det är så skönt att bara öppna upp båten slänga in det nödvändigaste, fixa Skagenrullarna och sedan bara avnjuta en god middag. Fast man suttit hela dagen så är man så himla trött så det är skönt att få sitta lite till. 

På morgonen efter kände vi att det blev nog lite väl mycket av det goda, både mat och dryck. Tempot var inte allt för högt under dagen och nu börjar åter det fina vädret, efter två veckor nederbörd här så lyser nu solen och det är åter varmt som det skall vara, runt 25-30 grader.
Under den senaste veckan vi nu varit här så har vi haft samma temperatur men även Bora med vind i byarna upp mot 18-20 m/s.
Då är det skönt att fortfarande vara kvar i hamnen.

Andra kvällen vi var här så var vi tillsammans med Eva och Jan-Olof på strandbaren och åt riktigt goda hamburgare med en sagolik utsikt.

Dagen därpå skulle Eva och Jan-Olof sticka ut. Vi skulle ta det lugnt och hitta oss själva efter bilresan hit ner och börja plocka  med allt vi måste förbereda innan
vi lämnar hamnen.

Vi har planerat att ta hem båten i år med lastbilstransport från Koper till Göteborg, så vi måste samla ihop alla saker vi har utsprida här i hamnen och ta ner radarmasten innan vi lämnar hamnen, eftersom det är så mycket enklare att bara fälla bakom båten på bryggan.
Däremellan hinner vi med att vara sociala och äta middagar och dricka kaffe med våra båtgrannar.

Vi har också jobbat med olika underhållssaker på båten. Bland annat märkte vi att det batteri vi har i förpiken, som går till ankarspel och bogpropeller, verkade svagt.
Vid närmare undersökning var det heldött. När vi kollade hur gammalt detta batteri var, så visade det sig att det var 14 år gammalt. Helt fantastiskt.
Var kan man hitta ett liknande batteri här på ön? Inte nog med att det måste ha samma kapacitet, även storleken är viktig eftersom vi byggt ett fack till det under kojerna i förpiken. Men vi fick napp på första stället, där vi hittade att batteri som var 5 mm större både på längd och bredd. Men nu har vi ett batteri med sugpassning!

Våra vinterförtöjningar med rostiga schacklar och gummidämpare tyckte Jan inte var någon idé att ta med men jag tyckte varför skall vi lämna dom vi behöver dom
och dom är OK, bara schacklarna  som är rostiga. Jan började med att ta rostlösande spray på och efter ett tag så tog han stora hävstången och tro det eller ej, dom gick att skruva upp utan problem, många på bryggan var förvånade att de gick att få upp. 

Det är inte bara båtjobb utan även strand och bad

Nu fortsätter vi med våra förberedelser så hörs vi senare!

Hemresa

11-17/6

De sista dagarna avlöpte som vanligt innan en avresa med städning, packning, bad och middagar.

Vi lämnade hamnen så att vi skulle hinna med 7.00 färjan. Satte kurs mot Hotell Bartholomeus, Zeitlar, som ligger precis vid Regensburg. Inget speciellt hotell men rent och snyggt och en fantastisk grön uterestaurang.

Den gröna restaurangen.


Dag 2 på vår hemresa gör vi vårt första stopp redan efter 34 km vid Schwarndorf. Där ligger nämligen Spargelhof, den sparrisodling som vi besökte när vi åkte ner och vi tänkte att vi åker in och frågar om dom fortfarande har sparris. Jajamensan i fortfarande 4-5 dagar! Vilken tur för oss!Vi köpte 3 kg så vi skulle kunna gotta oss när vi kom hem och till midsommar.

Efter bara några mil så började det regna och det gjorde det hela dagen genom Tyskland. Vi hade en hel del vägarbeten under dagen och en olycka, det försinkade oss ca 2 timmar innan vi var framme vid dagens mål, strax norr om Flensburg.

Vi brukar ju ta färjan mellan Rostock-Trelleborg eller  Kiel-Göteborg när vi åker hem men just nu var det svindyrt att ta färjan. För oss mellan Kiel -Göteborg skulle det kosta strax över 5000 SKR, en bil, två pensionärer, en hytt standard, och buffé, men det tyckte vi var för dyrt  och färjan mellan Rostock och Trelleborg kostade bara lite mindre. 

Vi tänkte att då åker vi över Fredrikshavn-Göteborg. Det var en trevlig resa.

Vi hade tänkt att i lugn och ro handla på Calles i Harrislee, vi kom ju väldigt sent men det var fortfarande öppet, men vilken kass Calles, fanns nästan ingenting förutom tvättmedel, man kunde välja på två sorters öl osv.

Vi fick ihop någorlunda vad vi skulle ha, det blev en snabb tur till Lidl innan stängningsdags för att köpa Cremant, tack och lov för Lidl.

Nu var bilen full så då var det bara att åka över gränsen till Danmark, en km till Bov där vårt hotell för natten låg. Bov Kro, mycket trevligt som vi kan rekommendera. Köket stängde kl 21.00 och vi kom strax innan så även en god middag fick avsluta dagens äventyr.

Bov Kro.

Efter en god frukost så var vi åter på vägarna igen. Jylland har fina vägar, nästan ingen trafik och efter 3,5 timme var vi framme i Fredrikshavn, lika trist som vanligt, men vi körde direkt till incheckningen och fick stå och vänta en timme innan vi fick lov att köra på färjan. 

Kattegatt.

Vi hade fönsterbord på färjan.

En mycket god lunchbuffé fick vi på väg över till Göteborg, vi hade ingen aning om hur svenskar åker mellan Göteborg och Fredrikshavn för att handla öl, vilka kärror av olika modeller vi såg, en var nästan som en långtradare med släp. Men så var ju ölet lite billigare än hemma.

Nu närmar vi oss Göteborg.

Glad och snart hemma.


Nu var vår resa över för denna gång och så himla gott att komma hem även om det var mycket arbete först i vår trädgård hemma sedan åkte vi ner till Kärra och där var det ännu mera, så sysslolösa är vi inte.

Ha nu en riktig go sommar!

Körsbärsträdet i Kärra.

Andra tider när man införde EURON

23/5-10/6

Vi är fortfarande kvar i Kroatien så då måste ju vädret blivit bättre och faktiskt så har vi haft det helt underbart de två sista veckorna. Man vågar knappt säga det men lite för varmt för att jag skall tycka det är skönt. Över 28 grader är ingen komforttemperatur för mig men Jan han är lycklig som en prins. 

Under åren här så har vi konstaterat att Jan klarar värme så mycket bättre än jag men att jag klarar av solen.

När solen äntligen kom så är det skönt att simma både i poolen och havet och att ligga på solstolarna under dagen.

Det finns både fördelar och nackdelar med att ha båten i en av Kroatiens bästa hamnar.

Fördelar: Allt är så bekvämt, ligger säkert i marinan varje natt. Man kan köra sitt motionspass i poolen varje dag och det mår kroppen bra av, solstolar vid beachen, simma i havet. Cykelturer till olika caféer och restauranger, man känner sig inte  bunden vill man kan man ta cykel till något mysigt café, det är lätt att handla mat och besöka olika restauranger.

Nackdelar: Livet i hamnen är för bra så man kommer inte ut, vi är för lata.

Sedan Kroatien gått med i EUR så har också allt blivit dyrare här ca 20-25 procent och det blir ju inte bättre att vår svenska krona har så dålig kurs, så det blir ju extra kännbart. 

Tre dagar innan vi skall åka hem så kommer våra grannar från Göteborg till Zadar , dom har mönstrat på Royal Virgo, som kommer på besök över en dag i vår hamn. Mycket roligt, inte var dag man får besök av svensk båt i hamnen och till på köpet våra grannar.

Vi fick en fin eftermiddag tillsammans med bad och förfriskningar i vår sittbrunn och sedan middag på beachbaren. 

Morgonen därpå fortsatte med bad. Royal Vigo checkade ut vid 14 tiden för att gå vidare norr ut och vi får fortsätta att packa ordning allt som skall med till Sverige.

Regn, regn, regn

8-22/5

Tur att vi fick några fina dagar när vi kom.

Nu har vi varit här nere i 18 dagar och det har regnat, blåst och åskat i 14 dagar. Vissa dagar regnar det precis hela dagen och inte lite heller, det enda positiva är väl att vi vet var det läcker i båten men det är svårt att åtgärda eftersom det aldrig blir torrt. En dag och efterföljande natt blåste det Yugo, den starka sydvinden. Enligt vår vindmätare var det 22 meter i byarna. Dessutom för en Yugo med sig en massa sand från Sahara, så båten var alldeles rödprickig efteråt.

Egentligen har vi inte gjort så mycket förutom att man åtgärdar något litet varje dag med båten, som man kan göra inombords.

Jan har i alla fall lagat varmvattenberedaren, det var egentligen inget fel, men värmesäkringen hade löst ut. Utmaningen var att hitta den lilla pricken man skulle trycka in för att återställa säkringen. Efter lite telefonkontakt med Tommy Källberg så hittade vi den lilla pricken. Intressant att se en vuxen karl försöka komma innanför vår motor i motorrummet, det går ganska bra att komma in men att komma ut är inte lika lätt.

Jan har även dragit om en del grova batterikablar, som har gått i en hel del kringelikrokar. Nu går dom mer direkt väg och vi har sparat några kilo.

Säsongsrestaurangen i viken skulle egentligen ha öppnat i början av maj men på grund av allt regn så öppnade den först den 20 maj. Vi var där på öppningsdagen, kom kl 18 och det satt en hel del lokalbefolkning som bara hade beställt något att dricka så vi var nog de första kunderna som beställde något att äta. Vi hade riktat in oss på hamburgare och pommes men det fanns inga pommes eftersom brännaren till fritösen hade rostat sönder under vintern. Hamburgarna var det i alla fall inga fel på. Vi beställde som sagt varsin hamburgare och först ett glas rödvin och ett glas öl men vi fick ingen räkning på drickorna bara på hamburgarna, 18,50 €, sedan beställde vi ytterligare ett glas av vin och öl och då fick vi räkning på 4,40 €. När vi skulle betala sa Jan att vi hade haft dubbelt upp med dricka så vi skulle betala mera, då kom servitrisen med sin huvudräkning fram till 17,30, så då gav Jan upp att vara snäll så dom fick 17,30 €, så det blev en billig kväll för oss.

Pop-up restaurangen i Veli Lukoran.

Ligger tvärsöver viken från vår marina.

På vägen hem till båten så började det att regna igen.

Igår skulle det enligt alla väderprognoser äntligen bli fint väder och på morgonen var det vindstilla. Vi gick upp kl 06.00 för att kunna sätta upp vårt storsegel. Efter en snabb kopp the på morgonen så började vi och efter en och halv timme var vi färdiga och då började vinden att ge sig till känna. Tyvärr när vi var färdiga och skulle dra ihop dragkedjan i bomkapellet så visade det sig att  solen gått hårt åt dragkedjan och att den måste bytas. För att ta ner bomkapellet måste vi också ta ner seglet så då kan vi lika väl vänta tills vi åker hem och laga det hemma. 

Efter en mycket fin morgon och någon timme vid poolen så började det åter igen att regna och åska efter lunch. Snacka om att vi är less på vädret. 

Jag ger det en vecka till sedan åker jag hem om det inte blir bättre.

Dags igen!

2023

2-7/5

Ingenting blir som man tänkt sig, det är bara att hänga med vad livet erbjuder.

Vi hade ju tänkt att komma ner tidigt till Kroatien i år men eftersom vi hade många saker som vi var tvungna att göra hemma först, både i huset hemma och i Kärra innan avfärd till båten, så blev planerna ändrade.
I Kärra skulle vi framför allt måla och det är inte lätt att göra när det är så himla kallt och regnar nästan hela tiden.
Vi fick revidera våra planer och måla det som vi hann och resten gör vi senare i höst.
Tur i oturen så har vädret varit precis lika dåligt här nere i Kroatien som hemma under hela april.

Den 1 maj packade vi bilen nästan full för att vara redo tidig nästa dag.

När vi stängde och låste dörren hemma den 2/5 för att påbörja vår resa, sa vi till varandra att vi i år inte har så mycket bagage, vi kan till och med se i innerbackspegeln bakåt, så lättpackat har vi nog aldrig åkt förut. 

Innan nattfärjan i Trelleborg – Rostock skulle vi hälsa på hos Eva och Jan-Olof, våra svenska vänner i hamnen som bor i Skivarp.
Det blev en trevlig eftermiddag och en god middag innan vi var tvungna att säga hejdå vid 21-tiden för att åka och ställa oss i kön vid färjan. Färjan var redan i hamnen när vi checkade in och vi åkte ombord redan kl 21.55, ibland kommer man inte på färjan förrän den egentligen skall gå dvs 22.55.
Nu hann i alla fall Jan somna innan båten lagt ut.

Klockan 05.10 ropar dom i högtalarna att om en timme angör vi hamn och vi försöker att inte höra, vill bara sova vidare eftersom vi bara skall gå upp och ner till bilen.
Väl i Rostock har vi några ärenden som vi alltid gör innan vår faktiska resa börjar och det är att åka till Calles och handla öl, rött vin och gin sedan till Lidl för att handla mousserande vin och lite frukostmat. Sedan frukost med kaffe på parkeringsplatsen. Lidls kaffe är inte så dåligt och mycket billigare än att köpa på autobahn.

Lagom med trafik genom hela Tyskland, kö vid ett tillfälle, mycket stopp och lite go ca 30 minuter. 

Ovanligt lugn Autobahn.

Strax innan Regensburg hade Eva och Jan-Olof tipsat oss om en Spargelhof som vi bara måste besöka.
Vilka fina sparris och då pratar vi vit sparris, vi köpte 3 kilo så nu blir det några sparrismåltider framöver. 
Ett tips om man skall förvara sparris lite längre är att lägga dom i handduk i kylen då håller dom mycket längre.

Bondgård som koncentrerar sig på vit sparris, men även sålde potatis och ved.

Vi kom fram till hotellet först vid 17.30 då hade vi velat runt lite för att hitta en Lidl butik igen samt tanka. Jag hade hittat en ort som heter Vilsdorf som jag tyckte lät pittoreskt och det var det säkert men herregud vilken kö vi hamnade i för att komma in i detta lilla samhälle, på en liten skitväg. Tre vägar som utmynnar i en liten flaskhals till bro över Donau med trafikljus. Där står man och kan inget annat göra än att bli arg.

Inget speciellt hotell men frukosten var ok.

Vår sista resdag på vägen till Kroatien har vi färjan till ön att ta hänsyn till och det går en färja kl. 15.30 som vi inte hinner med sedan en färja kl 16.40 som vi bör hinna med för nästa går 18.00 och det är egentligen för sent med tanke på att vi har lite att fixa med när vi kommer fram till vår båt.
Eftersom vi hade tankat och fixat lunch dagen innan och gick upp extra tidigt så borde vi hinna till 16.40. Vi körde helt lagligt hela vägen fram till färjeterminalen, inga köer vid gränsen mellan Slovenien och Kroatien eftersom Kroatien nu är med i Schengen och har Euro efter nyår, så vi kom fram redan kl. 16.00, bra gjort!
Vi hann att tanka bilen och ta en kaffe vid färjan i 23 graders värme innan vi åkte över till ön.

Färjeterminalen i Zadar.

Vi betalar ju en del avgifter och skatter för att få använda oss av vägarna i Österrike, Slovenien och Kroatien, det absolut dyraste landet med tanke på tiden som man vistas där är Slovenien. Det tar 38 minuter att köra igenom landet och då betalar man en kostnad på 17 Euro och även i år var det kontroll på vägen om man betalt motorvägsskatten.

Hela vägen ner till båten var det en fantastisk skir grönska och björkarna hade nog kommit längre i Göteborg än i Tyskland. Vi såg ängsblommor överallt utmed vägen, och när vi kom fram till Kroatien var det lika ljusgrönt. Har aldrig sett så mycket gräs och blommor runt hamnen, normalt brukar det vara brunt redan när vi kommer i april/maj. Men det har varit en kall och regnig vår här i Kroatien också.

Gröna ängar utanför hamnen, normalt brukar det vara mer brunt vid denna tiden.

Väl vid båten var det bara att öppna vinterkapellet fram till sittbrunnen, få in lite luft , det är lite tufft när man är van vid 8-9 grader om dagarna och helt plötsligt är det varmt.

Vi skulle hämta de mest kritiska sakerna i bilen dvs maten som vi tog med oss; ost, kaviar, skagenröra, leverpastej, sill m.m. men där vi brukar ställa lådan vid luftutsläppet så fanns ingenting av alla våra delikatesser, borta, de stod kvar i vårt kylskåp hemma, inte undra på att vi har mycket utrymme kvar i bil när vi glömt det viktigaste.
I juni när vi kommer hem har vi vällagrad ost i kylen, och lite grejor får vi nog slänga. Men som sagt bara materiella saker, vi överlever.

Vi stänger ju naturligtvis av hela vattensystemet både söt- och saltvatten innan vi avslutar säsongen. Sedan är det alltid lite fix att göra innan man får igång systemet igen på våren men toaletten fick vi att fungera när vi kom. Hämtade vatten i dunkar till middagen och tandborstning innan vi fixar resten imorgon.

Nu har vi varit här i tre dagar och fått bort vinterpresenningen, tvättat av båten och fått igång vattensystemet förutom varmvattnet, en liten arbetsuppgift för Jan bland alla andra de kommande dagarna.

Handlat lite mat och grönsaker. Sprayhood och sittbrunnstält är uppe så att vi får lite skugga i solen, det fina vädret håller i sig men nästa vecka säger dom att det skall regna rejält.

Till söndagsmiddag idag blir det nog sparris, förvånade?

Först Toscana och sedan hem till Göteborg

17 – 26/10

Årets vintertäckning gick av bara farten, kan vara att vi börjar fatta hur vi skall göra eller att vi ville åka vidare till Toscana.

Vi lämnade hamnen onsdagen den 19/10 tog färjan från Preko kl 9.30,

Sista stygnet på täckningen.
Färjan mellan vår ö Ugljan och fastlandet.

Vi tankade innan vi körde upp på motorvägen och sedan gick det utan några problem, inte så mycket trafik förutom alla runt storstäder såsom Venedig, Bologna och Florens. Första kön hade vi först utanför Florens. Ovanligt!

I år är det 5:e året som vi är i Castelfiorentino i Toscana och man längtar faktiskt att komma dit. God mat, goda viner, fantastiska vyer, trevliga människor och bra klimat.

I år gjorde vi ingen speciell utflykt utan bara var runt omkring Castelfiorentino och besökte de olika restaurangerna som vi har varit på tidigare och vingårdarna Il Lebbio och Barbadoro. 


Vinrovning ! I bakgrunden Lebbios nyinköpta XC90.

Vi hade en fantastisk vinprovning hos Il Lebbio, vi kom hem med 110 flaskor bara från Il Lebbio.

Till höger vinbonden Il Lebbio.

Solnedgång över Toscanas kullar.

Nu gäller det att spara alla flaskor och buteljera själva hemma nästa år, då behöver man bara köpa vin på 20 l plastdunkar, inte så mycket vikt att köra hem som alla dessa flaskor, miljövänligt och samtidigt en trevlig liten familjesysselsättning.

Sista kvällen avslutades med grillmiddag hemma hos Francesca och Sandro, där sparas det inte på mat eller dryck, alltid lika trevligt, synd att man inte pratar italienska.

Grillkväll hos Francesca och Sandro.

Söndagen den 23/10 åkte vi från ett dimmigt Italien och dimman höll i sig hela vägen till andra sidan Brenner, då kom äntligen solen fram. Vi stannade över natt utanför Memmingen på Gasthof Schwarzer Adler som vi också har besökt tidigare.
Efter att ätit och druckit som om vi inte sett mat på år och dagar i Italien så blev det bara en enkel sallad för mig på kvällen och Jan tog en schnitzel.

Dagen därpå måndagen den 24/10 fortsatte vi färden norröver förbi WMF för att se om vi kunde köpa några roliga köksartiklar och inköpen blev inte så många, lite småsaker, sedan åter på autobahn till Göttingen. 
Vi hade tagit med badkläder för att ta ett dopp i deras pool men vi hade glömt att många ställen har gjort justeringar för att spara el och så även här. Så det var ganska kallt i poolen och bastun var helt avstängd så det blev ett snabbdopp och sedan en lång varm dusch.
Restaurangen som tillhör hotellet var stängt pga sjukdom så vi började gå runt för att hitta något annat i närheten. Alla restauranger som låg nära hotellet var måndagsstängda så vi gick lite längre och hittade en Kinesisk restaurang med buffé, precis vad vi behövde, vi som inte fått mat på länge. Fantastiskt gott men hu så mycket mat. Åter igen till sängs med en proppmätt mage.

Sista dagen den 25/10 körde vi till Kiel, kom dit vid 13-tiden, till lunch en kopp kaffe och en kaka, handlade vad vi fick plats i bilen på Cittimarkt, sedan åkte vi ner till Kielfärjan och gick på stan innan vi åkte in på båten.

Vi avslutade vår resa med en Stena lines buffé så att vi inte heller skulle gå hungriga från denna sista delen av resan.

Fönsterbord på färjan.

Dagen efter i Göteborg så var det stor kontroll med tull och polis, alkotest och frågor om var vi varit, men vi klarade oss.

Nu är vi åter hemma efter en bra resa och nu skall vi samla oss, tvätta och snart träffa familj och vänner

Ha det nu så gott så hörs vi! 

Dom enda cookies vi använder här på sidan.

Efter regn kommer solen

27/9-16/10

Efter vår lilla roadtrip så var det åter dåligt väder i några dagar och sedan, ni kan inte tro det, åter sommarväder!

Detta är vår femte höst här nere och alla tidigare höstar har det varit fint hela september och mitten på oktober har man börjat sätta på sig varmare kläder
men i år var det tvärtom, oktober kom med sommarvärme men det blir kallt på kvällarna och nätterna.
Dagstemperaturen har varit runt 20-25 varje dag och det verkar bli så framöver också. Helt molnfritt på dagarna.

I våras reserverade vi upptagningstid för Atalanta för att vi skulle ta hand om henne, vi trodde det var 2,5 år sedan hon senast hon var uppe men ack vad fel vi hade och vad tiden går fort, 3,5 år sedan var hon uppe senast på land.
Det såg inte så farligt ut alls, mest beläggning/snäckor var det runt propeller och bogpropeller. Här i Medelhavet blir det inte så mycket havstulpaner utan det blir en geggig hinna på hela botten och ju längre båten ligger i ju tjockare blir lagret av geggan.

Ivan högtrycksspolar

Under tiden 7-12 oktober stod vi på land, till priset av 5 263 kronor. Då ingick fem dagar på land, söndagar är alltid gratis för man skall ju inte arbeta på söndagar, upp och ner med kran och i det priset ingick även avspolning med högtrycksspruta.

Det som var viktigt för oss nu när vi vad uppe på land var naturligtvis att se över botten, spola av och putsa fram lite koppar i coppercoaten. Ta hand om propeller och bogpropeller. Polisha skrovet. Byta slangar i toaletten.

Botten och bogpropeller med medelhavsslem.
Byte av anoder, nu är botten renare.


Vår båt har alltid varit trögstyrd men nu är det riktigt illa så även det skulle vi titta lite närmare på. Jan har varit i kontakt med HR ett antal gånger. Vi hade fått tips om att byta ett fettsnöre i hjärtstocksgenomföringen. Muttern satt väldigt hårt, men med förlängningsrör på största rörtången lossnade den till slut.

Härunder finns fettsnöret.

Vi tittade också lite närmare på hur hjärtstocken gick och då såg vi att den gick emot träinredningen i ett skåp i akterruffen så det var bara att ta fram nagelfil och fila av lite av träinredningen för att hjärtstocken skulle gå fri.
Detta plus bytet av fettsnöret gjorde att det blev bättre med styrningen men om det skall bli riktigt bra så måste vi ta ner hela rodret 30 -50 cm för att byta nedre roderlagret och vi hade inte med oss några sådana delar och vi vill heller inte stå här och göra det för om något går fel och rodret inte är på plats efter dessa 5 dager då börja det kosta som hamnavgift fast på land, dvs. ca 1000 kronor per dygn. Roligare kan man ha för sina pengar!

Vi får vänta med det tills vi kommer hem och tar upp och står hela vintern på land, då finns mycket tid för att fundera.

Men på söndagen då vi stod på land så blev vi inbjudna på oktoberfest på bryggan. Samara som också stod uppe på land tillsammans med oss tyckte att det skulle vara trevligt med lite fest då marinan inte längre har sin avslutningsfest som dom har haft tidigare men som tog slut under Coronan.
Anne-Lise hade gjort gulaschsoppa och inköpt bröd som det bjöds på. Även öl och vin fanns men det skulle man egentligen ta med själv samt porslin, bestick och glas

Den 9/10 kl 12.30 2022 öppnades Oktoberfest på brygga C i hamnen.

Tappen slås ur öltunnan.
God gulaschsoppa och gott öl.
Sedan blev det dans på bryggan till äkta ompa bomba musik.

Hög musik och tjim och tjo, stämningen var hög redan från start och solen stod högt på himmelen efter två timmar kände Jan och jag att vi var tvungna att gå tillbaka till båten och arbeta för att följa vår tidsplan (även om det var en söndag).
Kl 17.30 kom dom andra som fortsatt hela eftermiddagen med bryggfesten till Samara, Anne-Lises och Hans båt. Hur dom tog sig upp och hur dom tog sig ner sedan på kvällen är en gåta eftersom dom var långt ifrån nyktra redan när dom kom.

Efterfesten.


Vi gick till hamnens restaurang för att äta middag med Eva och Jan-Olof på kvällen, det är ingen hit att laga mat när man står på land.

Tur att vi hade en fungerande toatank som vi kunde använda på natten om vi behövde gå på toa, för det blir ju ett antal gånger upp och ner på stegen om dagen.
Skönt att slippa på natten.

Åter i sjön så var det bara att börja förbereda båten för vintern i 25 graders värme. Hade inte Jan haft sin operationstid för ljumskbrock och sina tandläkaretider så hade vi ju kunnat stanna här tills vädret blev sämre.

Tidigare år har det alltid varit höstkänsla när vi lägger på vår presenning men inte i år, nu är det högsommarväder.

Regn, regn och för tidigt födelsedagsfirande.

14-26/9

Sedan senaste blogg har det varit samma, samma väder hela tiden.
Kallt för denna årstiden i Kroatien, regn och vind. Inget som vi egentligen uppskattar.
Det går inte ens att bada, varken i poolen eller havet, för kallt.
Så vi har blivit kvar i hamnen och pysslat och varit ute och ätit.

Bläckfiskrestaurangen i Moline.

Efter ett tag så tröttnade jag på att bara sitta här och inget att göra så då bestämde vi oss för en liten weekend trip ner till Split och för att fira Jans födelsedag några dagar lite tidigare. Det skulle bli ett väderfönster med uppehåll i två dagar och någorlunda väder så vi bokade ett hotell i Trogir för dagen efter.

Vi åkte med 9.15 färjan och tog god tid på oss ner till Split med bilen.
Vi åkte kustvägen nr 8 söder ut. Vi gjorde ett uppehåll i Pirovac för att fika och tog en promenad runt den gamla staden och hamnen.

Hamnen i Pirovac.
Stadsporten i Pirovac.

Sedan fortsatte vi vår resa mot Trogir genom Sibenik, större än jag trodde, Kroatiens tolvte största stad. 

Kustvägen slingrar sig fram och tillbaka, ut och in i de olika vikarna, mycket intressant att titta på som båtägare. Vi hittade också en del fina platser som man kan ligga med båten.

Nästa stopp blev Primošten, en riktig turistställe, men mysigt. Den gamla staden ligger på en egen halvö  med fantastisk utsikt och gatorna som var gjorda av kanske kalksten var efter år av slitage jätte hala och då var det ändå torrt.  

Stranden i Primošten, gamla staden i bakgrunden.
Uteserveringarna börjar stänga, säsongen går mot sitt slut.

 

Vad heter denna växten, har ett svagt minne av att den bara blommar vart hundrade år.
Renault 4L (apambulansen) var väldigt vanlig här, vi såg 7-8 stycken i varierande skick.

Vi intog vår medhavda lunch på piren med utsikt över stranden och folk som badade för idag var det ju skapligt väder. 

Vi fortsatte vår resa ner mot Trogir och kom till hotellet vid tvåtiden.

Äntligen framme vid hotellet.

Tur att man har navigationssystem i bilen annars hade vi inte hittat hotellet och vi hade inte heller vågat åka in på dessa smala gator.

När Jan helt plötsligt säger ” den här vägen måste väl vara enkelriktad” då möter vi en buss i en skarp kurva, som tur var så var det en korsning just där och mötande trafik var tvungna att köra in och vända för att släppa fram bussen. Efter denna upplevelse skulle vi ta vänster in på en ännu mindre väg, precis så att bilen får plats och vi körde några hundra meter så såg vi en bil komma från andra hållet men han tog av till höger precis framför oss så vi behövde bara backa lite för att släppa fram honom. Sedan kom vi fram till hotellet.

Vi checkade in och lämnade bilen på parkeringen och gick ner till gamla staden i Trogir som låg ca 250 meter från hotellet. Bara ner för en backe sedan över bron och voilá så var vi där.

Snacka om turiststad, där var människor från hela världen.

Trogir.
Katedralen i Trogir
Fanns gott om restauranger.
Borgen.

Vi gick runt på alla vägar och gränder som man kan gå på och så kom vi över till norra sidan av ön som inte är lika belamrad av människor som södra delen.
Där ligger marknaden på andra sidan ön, som verkligen är värt ett besök, så mycket fräscha grönsaker  och annat som man kunde köpa.

Marknaden

Vi hamnade på en uteservering vid den lilla kanalen där vi intog iskaffe och öl och kände stadens puls.

Sedan var det dags att gå tillbaka till hotellet för vila.

Senare öppnade vi en flaska mousserande vin på vår egen uteplats och satt och njöt. Lite varmare här men fortfarande inte någon direkt värme.

Uteplatsen som hörde till vårt rum.
Utsikten över Trogir från vår uteplats

Det enda man kunde klaga på på hotellet var att inflygningen till flygplatsen gick direkt över hotellet. En dygn kan man stå ut men tänk om man bokat hotellet en vecka kanske inte lika roligt.

På kvällen gick vi ut igen till gamla stan för att hitta en restaurang, vi gick runt  och runt och till slut på norrsidan hittade vi rätt, en Konaba med god mat och bra personal. Det blev musslor för Jan och en räk- och fetaostsallad för mig.

Sedan vandrade vi långsamt genom genom staden tillbaka till hotellet.

Efter en god frukost och utcheckning så begav vi oss mot Split och bergen upp till Klis fästning. 

Fästningens grunder är troligtvis från 200-talet f.Kr.men den har sedan dess till- och ombyggts flera gånger. Den är en av de största och mest betydelsefulla historiska befästningsverken i Split-Dalmatiens län och mellersta Dalmatien. Med sitt strategiska läge på en klippa i ett bergspass mellan bergskedjorna Mosor och Konjak drygt nio kilometer nordöst om Split har den historiskt spelat en avgörande roll i försvaret av centrala Dalmatien och dess kuststäder.Klisfästningen har även använts som inspelningsplats för Game of Thrones.

Fästningen i Klis.
På väg upp.
Utsikt över Split.
Många trappsteg upp.

I samma biljett ingick även entré till något som heter Stella Croatica, ett olivmuseum som också låg i Klis så vi sa varför inte det kostar ju i alla fall inget.

Så vi åkte en bit till upp i bergen.

Stella Croatica var en underbar liten plats  som bestod av en fantastisk trädgård där man odlade otroligt mycket kryddor, fikon och olivträd, i den liten fabrik, där man gjorde underverk av de mesta från trädgården, ett olivmuseum samt en liten taverna där man serverade några väl valda ingredienser från trädgården och naturligtvis en affär där man först kunde provsmaka nästan allt utan kostnad.

Efter guidad rundtur och vi smakat på allt som var värt att smaka på i affären så besökte vi den lilla tavernan, en vacker plats att avnjuta en god måltid på med vackra byggnader och vacker trädgård som omslöt restaurangen.

Restaurangen.

Goa och mätta satte vi oss i bilen och satte kurs mot Zadar och Ugljan.
Vi hann med 18.00 färjan och väl framme vid Atalanta blev det ostbricka. 
Precis när vi skulle gå och lägga oss så började det regna igen. Vilket väder!

Vi hade i alla fall tur med vädret på vår roadtrip.