Dags igen!

2023

2-7/5

Ingenting blir som man tänkt sig, det är bara att hänga med vad livet erbjuder.

Vi hade ju tänkt att komma ner tidigt till Kroatien i år men eftersom vi hade många saker som vi var tvungna att göra hemma först, både i huset hemma och i Kärra innan avfärd till båten, så blev planerna ändrade.
I Kärra skulle vi framför allt måla och det är inte lätt att göra när det är så himla kallt och regnar nästan hela tiden.
Vi fick revidera våra planer och måla det som vi hann och resten gör vi senare i höst.
Tur i oturen så har vädret varit precis lika dåligt här nere i Kroatien som hemma under hela april.

Den 1 maj packade vi bilen nästan full för att vara redo tidig nästa dag.

När vi stängde och låste dörren hemma den 2/5 för att påbörja vår resa, sa vi till varandra att vi i år inte har så mycket bagage, vi kan till och med se i innerbackspegeln bakåt, så lättpackat har vi nog aldrig åkt förut. 

Innan nattfärjan i Trelleborg – Rostock skulle vi hälsa på hos Eva och Jan-Olof, våra svenska vänner i hamnen som bor i Skivarp.
Det blev en trevlig eftermiddag och en god middag innan vi var tvungna att säga hejdå vid 21-tiden för att åka och ställa oss i kön vid färjan. Färjan var redan i hamnen när vi checkade in och vi åkte ombord redan kl 21.55, ibland kommer man inte på färjan förrän den egentligen skall gå dvs 22.55.
Nu hann i alla fall Jan somna innan båten lagt ut.

Klockan 05.10 ropar dom i högtalarna att om en timme angör vi hamn och vi försöker att inte höra, vill bara sova vidare eftersom vi bara skall gå upp och ner till bilen.
Väl i Rostock har vi några ärenden som vi alltid gör innan vår faktiska resa börjar och det är att åka till Calles och handla öl, rött vin och gin sedan till Lidl för att handla mousserande vin och lite frukostmat. Sedan frukost med kaffe på parkeringsplatsen. Lidls kaffe är inte så dåligt och mycket billigare än att köpa på autobahn.

Lagom med trafik genom hela Tyskland, kö vid ett tillfälle, mycket stopp och lite go ca 30 minuter. 

Strax innan Regensburg hade Eva och Jan-Olof tipsat oss om en Spargelhof som vi bara måste besöka.
Vilka fina sparris och då pratar vi vit sparris, vi köpte 3 kilo så nu blir det några sparrismåltider framöver. 
Ett tips om man skall förvara sparris lite längre är att lägga dom i handduk i kylen då håller dom mycket längre.

Vi kom fram till hotellet först vid 17.30 då hade vi velat runt lite för att hitta en Lidl butik igen samt tanka. Jag hade hittat en ort som heter Vilsdorf som jag tyckte lät pittoreskt och det var det säkert men herregud vilken kö vi hamnade i för att komma in i detta lilla samhälle, på en liten skitväg. Tre vägar som utmynnar i en liten flaskhals till bro över Donau med trafikljus. Där står man och kan inget annat göra än att bli arg.

Inget speciellt hotell men frukosten var ok.

Vår sista resdag på vägen till Kroatien har vi färjan till ön att ta hänsyn till och det går en färja kl. 15.30 som vi inte hinner med sedan en färja kl 16.40 som vi bör hinna med för nästa går 18.00 och det är egentligen för sent med tanke på att vi har lite att fixa med när vi kommer fram till vår båt.
Eftersom vi hade tankat och fixat lunch dagen innan och gick upp extra tidigt så borde vi hinna till 16.40. Vi körde helt lagligt hela vägen fram till färjeterminalen, inga köer vid gränsen mellan Slovenien och Kroatien eftersom Kroatien nu är med i Schengen och har Euro efter nyår, så vi kom fram redan kl. 16.00, bra gjort!
Vi hann att tanka bilen och ta en kaffe vid färjan i 23 graders värme innan vi åkte över till ön.

Vi betalar ju en del avgifter och skatter för att få använda oss av vägarna i Österrike, Slovenien och Kroatien, det absolut dyraste landet med tanke på tiden som man vistas där är Slovenien. Det tar 38 minuter att köra igenom landet och då betalar man en kostnad på 17 Euro och även i år var det kontroll på vägen om man betalt motorvägsskatten.

Hela vägen ner till båten var det en fantastisk skir grönska och björkarna hade nog kommit längre i Göteborg än i Tyskland. Vi såg ängsblommor överallt utmed vägen, och när vi kom fram till Kroatien var det lika ljusgrönt. Har aldrig sett så mycket gräs och blommor runt hamnen, normalt brukar det vara brunt redan när vi kommer i april/maj. Men det har varit en kall och regnig vår här i Kroatien också.

Väl vid båten var det bara att öppna vinterkapellet fram till sittbrunnen, få in lite luft , det är lite tufft när man är van vid 8-9 grader om dagarna och helt plötsligt är det varmt.

Vi skulle hämta de mest kritiska sakerna i bilen dvs maten som vi tog med oss; ost, kaviar, skagenröra, leverpastej, sill m.m. men där vi brukar ställa lådan vid luftutsläppet så fanns ingenting av alla våra delikatesser, borta, de stod kvar i vårt kylskåp hemma, inte undra på att vi har mycket utrymme kvar i bil när vi glömt det viktigaste.
I juni när vi kommer hem har vi vällagrad ost i kylen, och lite grejor får vi nog slänga. Men som sagt bara materiella saker, vi överlever.

Vi stänger ju naturligtvis av hela vattensystemet både söt- och saltvatten innan vi avslutar säsongen. Sedan är det alltid lite fix att göra innan man får igång systemet igen på våren men toaletten fick vi att fungera när vi kom. Hämtade vatten i dunkar till middagen och tandborstning innan vi fixar resten imorgon.

Nu har vi varit här i tre dagar och fått bort vinterpresenningen, tvättat av båten och fått igång vattensystemet förutom varmvattnet, en liten arbetsuppgift för Jan bland alla andra de kommande dagarna.

Handlat lite mat och grönsaker. Sprayhood och sittbrunnstält är uppe så att vi får lite skugga i solen, det fina vädret håller i sig men nästa vecka säger dom att det skall regna rejält.

Till söndagsmiddag idag blir det nog sparris, förvånade?